Skönsbeskattning – hjälp vid tvist med Skatteverket

Vad är skönsbeskattning?

Skönsbeskattning innebär att Skatteverket uppskattar underlaget för beskattningen när det inte går att beräkna skatten på ett tillförlitligt sätt utifrån de uppgifter som finns.

Det kan exempelvis bli aktuellt om en deklaration inte har lämnats eller om Skatteverket anser att deklarationen, bokföringen eller annat underlag innehåller sådana brister att det inte kan läggas till grund för en korrekt beskattning.

En skönsbeskattning innebär inte att Skatteverket fritt kan bestämma vilket belopp som ska beskattas. Uppskattningen måste bygga på ett rimligt och tillräckligt underlag.

När kan Skatteverket skönsbeskatta?

Skönsbeskattning kan aktualiseras när den skattskyldige inte har lämnat deklaration eller när skatten inte kan beräknas tillförlitligt på grund av brister i deklarationen eller i det material som ligger till grund för den.

I företag kan det exempelvis handla om brister i bokföringen, oredovisad försäljning, ofullständiga verifikationer eller betydande avvikelser mellan redovisade uppgifter och andra uppgifter som Skatteverket har tillgång till.

Det är viktigt att skilja mellan att det finns brister i underlaget och frågan om hur stor en eventuell oredovisad inkomst faktiskt är. Även om det finns grund för skönsbeskattning kan storleken på Skatteverkets uppskattning bestridas.

Hur bestämmer Skatteverket beloppet?

Skatteverket kan använda olika metoder för att uppskatta ett beskattningsunderlag. Vilken metod som används beror på omständigheterna i det enskilda ärendet.

Myndigheten kan exempelvis utgå från banktransaktioner, branschuppgifter, företagets inköp och försäljning, kontantberäkningar eller andra ekonomiska uppgifter.

Det är därför viktigt att granska både de uppgifter Skatteverket använder och hur myndigheten har räknat. Felaktiga antaganden eller ofullständigt underlag kan få stor betydelse för resultatet.

Brister i bokföringen

Brister i bokföringen kan få stor betydelse i en skatteutredning, men varje bokföringsbrist innebär inte automatiskt att Skatteverkets uppskattning av inkomsten är riktig.

Det behöver analyseras vilka brister som faktiskt finns, vilken betydelse de har för möjligheten att fastställa rätt beskattning och om Skatteverkets slutsatser står i rimlig relation till bristerna.

Bokföring, verifikationer, fakturor, avtal, kontoutdrag och annan dokumentation kan behöva granskas tillsammans för att ge en mer fullständig bild av verksamheten.

Bankinsättningar och privata transaktioner

I vissa skönsbeskattningsärenden använder Skatteverket insättningar på bankkonton som stöd för att inkomster inte har redovisats.

Det är då viktigt att utreda varje relevant transaktion. En insättning på ett konto är inte nödvändigtvis en skattepliktig intäkt. Den kan exempelvis avse ett lån, en återbetalning, en överföring mellan egna konton eller en annan transaktion som inte utgör inkomst.

När många transaktioner förekommer kan det vara nödvändigt att systematiskt kategorisera dem och koppla varje förklaring till relevant dokumentation.

Kontantberäkningar och levnadskostnader

Skatteverket kan i vissa ärenden göra beräkningar av en privatpersons eller företagares ekonomiska situation och jämföra kända inkomster med utgifter och förändringar i tillgångar och skulder.

Om beräkningen visar ett underskott kan Skatteverket anse att det finns inkomster som inte har redovisats.

En sådan beräkning bör granskas noggrant. Felaktiga ingångsvärden, lån, privata överföringar, försäljningar av tillgångar eller andra finansieringskällor kan påverka resultatet.

Hur bestrider man en skönsbeskattning?

Ett effektivt bemötande bör normalt angripa både grunden för skönsbeskattningen och, när det behövs, storleken på det belopp som Skatteverket har uppskattat.

Det kan innebära att visa att bokföringen eller deklarationen trots påtalade brister ger ett tillräckligt underlag, att Skatteverket har misstolkat vissa transaktioner eller att den metod som använts leder till en för hög uppskattning.

Det är ofta viktigt att inte enbart invända mot slutsatsen utan att presentera en alternativ och dokumenterad förklaring till de omständigheter som Skatteverket lagt till grund för sin bedömning.

Bevisning vid skönsbeskattning

Bevisningen kan vara avgörande. Relevant material kan bland annat bestå av bokföring, fakturor, kontoutdrag, lånehandlingar, avtal, kvitton och korrespondens.

Vilken bevisning som behövs beror på vad Skatteverket påstår. Om tvisten exempelvis gäller bankinsättningar bör varje betydande transaktion så långt möjligt kunna förklaras och kopplas till underlag.

Ett omfattande material bör struktureras så att sambandet mellan varje invändning och den åberopade bevisningen blir tydligt.

Skönsbeskattning och skattetillägg

Skönsbeskattning kan kombineras med skattetillägg. Det kan innebära att den ekonomiska konsekvensen blir betydligt större än själva skattehöjningen.

Frågan om skattetillägg ska bedömas särskilt. Det kan finnas invändningar mot förutsättningarna för skattetillägg och det kan även finnas skäl för hel eller delvis befrielse.

Det är därför viktigt att inte behandla skattetillägget som en automatisk följd av att Skatteverket har gjort en skönsmässig uppskattning.

Överklaga beslut om skönsbeskattning

Om Skatteverket fattar beslut om skönsbeskattning kan beslutet i många fall begäras omprövat eller överklagas till förvaltningsrätten.

Vid ett överklagande bör det tydligt framgå vilka delar av beslutet som bestrids, vilken beskattning som i stället görs gällande och varför Skatteverkets beräkning är felaktig.

Om tvisten fortsätter kan det också bli aktuellt med process i kammarrätten och, i särskilda fall, Högsta förvaltningsdomstolen. Prövningstillstånd krävs i högre instans.

Anstånd med betalning

Att ett beslut överklagas innebär inte automatiskt att betalningen skjuts upp. Om beslutet avser betydande skatt och skattetillägg kan frågan om anstånd därför vara viktig.

En ansökan om anstånd bör bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet och kan behöva hanteras samtidigt som beskattningsbeslutet angrips.

Juridisk hjälp vid skönsbeskattning

Skönsbeskattningsärenden kan innehålla stora mängder ekonomiskt material och flera olika bevisfrågor. Det är ofta viktigt att först identifiera exakt vilka antaganden Skatteverket har gjort och därefter bemöta dem systematiskt.

Eyer Juridik hjälper företag och privatpersoner att granska förslag till beslut och beslut om skönsbeskattning, analysera Skatteverkets beräkningar, strukturera bevisningen och upprätta yttranden, omprövningsbegäran och överklaganden. Vi kan även företräda klienten i förvaltningsdomstol