Klandra arvskifte – när och hur kan ett arvskifte ändras?

Klandra arvskifte – när och hur kan ett arvskifte ändras? Om en skiftesman har genomfört ett arvskifte som du anser är felaktigt kan du ha möjlighet att klandra arvskiftet i tingsrätten. Det kan exempelvis handla om att en fastighet eller ett företag har värderats fel, att tidigare gåvor eller förskott på arv har behandlats felaktigt, att ett testamente har fått fel betydelse eller att tillgångar och skulder har hanterats på ett sätt som påverkar din arvslott. Tidsfristen är kort. Ett arvskifte som har förrättats av skiftesman måste normalt klandras inom fyra veckor från delgivningen av arvskiftet. Eyer Juridik hjälper dödsbodelägare att granska arvskiften, bedöma om det finns grund för klander och företräder klienter i tvister om arvskifte.

Vad innebär det att klandra ett arvskifte?

När dödsbodelägarna inte kan komma överens om hur ett dödsbo ska skiftas kan tingsrätten utse en skiftesman. Skiftesmannen ska i första hand försöka få delägarna att komma överens. Om det inte är möjligt kan skiftesmannen själv bestämma hur kvarlåtenskapen ska fördelas genom ett så kallat tvångsskifte. En dödsbodelägare som anser att skiftesmannens arvskifte är felaktigt kan väcka talan i tingsrätten och begära att arvskiftet ändras. Detta kallas klander av arvskifte.

Fyra veckor för att klandra arvskiftet

Den viktigaste frågan när du har fått ett arvskifte från en skiftesman är ofta när du blev delgiven arvskifteshandlingen. Klandertalan måste väckas inom fyra veckor från delgivningen. Om arvskiftet inte klandras inom rätt tid förloras rätten att föra klandertalan. Det är därför viktigt att ett arvskifte som kan vara felaktigt granskas omgående. Det räcker inte att meddela skiftesmannen eller övriga dödsbodelägare att du är missnöjd med resultatet. Klander sker genom att talan väcks vid domstol.

När kan det finnas anledning att klandra ett arvskifte?

Att man är missnöjd med hur arvet har fördelats är inte i sig tillräckligt. Det behöver finnas omständigheter som innebär att arvskiftet bör ändras. Det kan exempelvis handla om:

• felaktig värdering av fastighet,
• felaktig värdering av företag eller aktier,
• felaktig beräkning av arvslotter,
• felaktig behandling av förskott på arv,
• tvist om gåvor som lämnats före dödsfallet,
• felaktig tillämpning eller tolkning av testamente,
• laglottsfrågor,
• tillgångar som inte har beaktats,
• felaktig behandling av skulder,
• felaktig fördelning av viss egendom,
• andra rättsliga eller ekonomiska fel i skiftet.

Vilka invändningar som kan göras beror på omständigheterna i det enskilda dödsboet.

Felaktig värdering av fastighet

Fastigheter är ofta en av de största tillgångarna i ett dödsbo. Om en fastighet exempelvis tillskiftas ett av flera syskon kan värderingen direkt påverka hur mycket övriga delägare ska få. Anta att en fastighet har tagits upp till 4 miljoner kronor men att dess verkliga marknadsvärde vid relevant tidpunkt kan visas vara 6 miljoner kronor. En sådan skillnad kan få stor betydelse för fördelningen mellan dödsbodelägarna. Vid en tvist kan det därför behövas värderingsutlåtanden och annan bevisning om fastighetens värde.

Företag och aktier i arvskiftet

Arvskiften som omfattar företag kan bli särskilt komplicerade. Det kan exempelvis uppstå frågor om:

• hur ett aktiebolag ska värderas,
• vilken värderingstidpunkt som ska användas,
• normaliserad vinst,
• överlikviditet,
• skulder,
• latent skatt,
• minoritetsandelar,
• hembudsförbehåll,
• aktieägaravtal,
• holdingbolag,
• ägarberoende och goodwill.

Skillnaden mellan två rimliga företagsvärderingar kan ibland uppgå till betydande belopp. Om skiftesmannens värdering bygger på felaktiga förutsättningar kan detta därför vara en central fråga i en klandertalan.

Förskott på arv kan påverka skiftet

En annan vanlig tvistefråga är om ett barn tidigare har fått egendom från den avlidne. En gåva från en förälder till en bröstarvinge ska som utgångspunkt avräknas som förskott på arv, om inte annat har föreskrivits eller omständigheterna visar att något annat varit avsett. Det kan exempelvis handla om:

• pengar,
• fastighet,
• fritidshus,
• aktier,
• företag,
• andra större ekonomiska värden.

Tvisten kan då gälla både om gåvan ska betraktas som förskott på arv och vilket värde som ska beaktas. Om skiftesmannen har gjort en felaktig bedömning kan resultatet påverka arvslotterna.

Gåvor före dödsfallet

Alla gåvor före dödsfallet är inte förskott på arv. Det kan också uppkomma frågor om en gåva har lämnats under sådana omständigheter att bröstarvingarnas förstärkta laglottsskydd aktualiseras. Sådana frågor kan få stor ekonomisk betydelse men kräver ofta en separat analys av bland annat när gåvan gjordes, varför den gjordes och vilken faktisk kontroll eller nytta givaren behöll. Det är därför viktigt att skilja mellan reglerna om förskott på arv och reglerna om laglottsskydd.

Testamente och arvskifte

Ett arvskifte kan också bygga på hur ett testamente har tolkats. Tvisten kan exempelvis gälla:

• vem som är testamentstagare,
• vilken egendom ett förordnande omfattar,
• om någon ska få en viss tillgång eller en andel av kvarlåtenskapen,
• hur olika testamentariska förordnanden förhåller sig till varandra.

Det är viktigt att skilja mellan klander av arvskifte och klander av testamente. Klander av testamente handlar om testamentets giltighet. Klander av arvskifte handlar istället om det arvskifte som skiftesmannen har genomfört. Om själva testamentets giltighet ifrågasätts gäller andra regler och andra tidsfrister.

Laglott och arvskifte

Bröstarvingar har ett särskilt laglottsskydd. Laglotten motsvarar hälften av den arvslott som bröstarvingen skulle ha fått enligt lag. Om ett testamente inskränker laglotten måste bröstarvingen agera inom den tidsfrist som gäller för jämkning av testamentet. En laglottsfråga kan därför inte alltid lösas genom att senare angripa arvskiftet. Det är viktigt att tidigt identifiera om tvisten egentligen gäller arvskiftet, testamentet eller båda.

Tillgångar som saknas

I vissa arvstvister hävdar en dödsbodelägare att tillgångar saknas eller har behandlats felaktigt. Det kan exempelvis röra sig om:

• bankmedel,
• värdepapper,
• fastigheter,
• aktier,
• fordringar,
• lösöre,
• tidigare överföringar,
• försäljningar före dödsfallet.

Om det finns konkreta indikationer på att ekonomiska värden inte har hanterats korrekt kan underlaget behöva utredas innan man kan bedöma om och hur arvskiftet ska angripas. Bankhandlingar, avtal, bokföring, aktieböcker och annan ekonomisk dokumentation kan då få stor betydelse.

Hur går en klandertalan till?

Klander av arvskifte sker genom att talan väcks vid tingsrätten. I stämningsansökan måste det framgå vilken ändring av arvskiftet som begärs och vilka omständigheter som åberopas till stöd för kravet. Det är därför viktigt att inte bara konstatera att arvskiftet är ”felaktigt”. Man behöver identifiera: vad som är fel, varför det är fel och hur arvskiftet istället ska ändras.Bevisningen bör också identifieras. Det kan exempelvis vara skriftliga handlingar, värderingsutlåtanden, ekonomiska rapporter eller vittnesbevisning.

Vem ska man stämma?

Huvudregeln är att en klandertalan ska riktas mot de övriga dödsbodelägarna. Det är viktigt att detta görs korrekt, särskilt eftersom klanderfristen är kort. Högsta domstolen har prövat frågan om vilka dödsbodelägare som måste omfattas av en klandertalan. Utgångspunkten är att samtliga övriga dödsbodelägare ska vara motparter, även om undantag kan förekomma när det klart saknar praktisk funktion att föra talan mot en viss delägare. Detta är en processuell fråga som bör bedömas noggrant innan talan väcks.

Vad kan tingsrätten göra?

Tingsrätten kan pröva det arvskifte som har klandrats och bedöma de frågor som omfattas av processen. Domstolen kan ändra arvskiftet. Det finns också möjlighet att återförvisa frågan till skiftesmannen för fortsatt behandling. Högsta domstolen har framhållit att en återförvisning medför både ytterligare kostnader för dödsboet och tidsutdräkt. Det bör därför finnas goda skäl för en sådan åtgärd.

Kan man förlikas efter att arvskiftet har klandrats?

Ja. Att en klandertalan har väckts innebär inte att tvisten måste avslutas genom dom. Parterna kan fortfarande försöka nå en förlikning. I ekonomiskt komplicerade arvstvister kan detta ibland vara en bättre lösning än en lång domstolsprocess. Det är dock viktigt att inte låta förlikningsdiskussioner medföra att fyraveckorsfristen missas. Om fristen närmar sig kan det därför vara nödvändigt att väcka talan för att bevara rätten till klander samtidigt som förhandlingarna fortsätter.

Vilken bevisning behövs?

Bevisningen beror på vad som är fel i arvskiftet.Vid en fastighetstvist kan värderingsutlåtanden vara centrala. Vid en företagstvist kan årsredovisningar, bokföring, budgetar och företagsvärderingar behövas. Vid tvist om gåvor kan exempelvis banköverföringar, gåvobrev, e-post och vittnesuppgifter få betydelse. Det är därför ofta värdefullt att tidigt identifiera vilka ekonomiska och juridiska frågor som faktiskt kan påverka resultatet.

Vad bör jag skicka till juristen?

För en första bedömning är följande handlingar normalt särskilt viktiga:

• arvskifteshandlingen,
• bevis om när arvskiftet delgavs,
• bouppteckningen,
• testamenten och eventuella tillägg,
• skiftesmannens beslut och korrespondens,
• värderingar,
• gåvobrev,
• ekonomiska underlag,
• relevant korrespondens mellan dödsbodelägarna.

Eftersom klanderfristen är kort bör datumet för delgivningen anges redan vid den första kontakten.

Vad kostar det att klandra ett arvskifte?

Klander av arvskifte är en domstolstvist. Kostnaden beror bland annat på hur omfattande tvisten är, hur många frågor som är tvistiga, mängden bevisning och om målet kan lösas genom förlikning eller går till huvudförhandling.Vid större arvstvister kan kostnadsrisken bli betydande. Det är därför viktigt att tidigt göra en bedömning av:

• det ekonomiska värdet av den omtvistade frågan,
• styrkan i den juridiska argumentationen,
• bevisläget,
• kostnadsrisken,
• möjligheten till förlikning.

Vem betalar rättegångskostnaderna?

Eftersom klander av arvskifte handläggs som ett tvistemål kan reglerna om rättegångskostnader få stor betydelse. I ordinära tvistemål är huvudregeln att den förlorande parten ska ersätta motpartens skäliga rättegångskostnader. Processrisken bör därför vägas mot det ekonomiska värdet av den ändring som begärs.

Kan rättsskydd användas?

Rättsskydd i hemförsäkring kan i vissa arvstvister bidra till kostnaderna för juridiskt ombud. Om rättsskydd kan användas beror på försäkringsvillkoren och omständigheterna i det enskilda fallet. Det är därför lämpligt att kontrollera försäkringen tidigt i processen.

Skillnaden mellan klander av arvskifte och klander av testamente

Begreppen liknar varandra men avser två olika processer. Klander av arvskifte avser ett arvskifte som har förrättats av skiftesman och som en dödsbodelägare vill få ändrat. Klander av testamente innebär att en arvinge gör gällande att ett testamente är ogiltigt, exempelvis på grund av formfel eller sådana omständigheter som anges i ärvdabalkens regler om testamentes ogiltighet. Tidsfristerna är också olika. Klander av skiftesmannens arvskifte ska normalt ske inom fyra veckor från delgivningen av arvskiftet. Klander av testamente ska ske inom sex månader från delgivningen av testamentet.

Juridisk hjälp vid klander av arvskifte

Eyer Juridik arbetar med ekonomisk familjerätt, arvstvister och domstolsprocesser.

Vi kan bland annat hjälpa till med:

• granskning av arvskifte,
• bedömning av klandergrunder,
• företags- och fastighetsvärderingar,
• förskott på arv,
• gåvor före dödsfallet,
• testamenten och laglottsfrågor,
• ekonomisk utredning,
• förlikningsförhandling,
• upprättande av stämningsansökan,
• representation i tingsrätt.

Vid arvskiften med företag, fastigheter eller större ekonomiska värden kan den ekonomiska analysen vara lika viktig som den arvsrättsliga bedömningen.

Har du fått ett arvskifte som du anser är felaktigt?

Om du har fått ett arvskifte från en skiftesman och anser att resultatet är felaktigt bör frågan bedömas omgående. Fristen för att klandra arvskiftet är normalt fyra veckor från delgivningen. Kontakta Eyer Juridik för en bedömning av arvskiftet, bevisningen och möjligheterna att väcka klandertalan.

Vanliga frågor om klander av arvskifte

Hur lång tid har jag på mig att klandra ett arvskifte?

Ett arvskifte som har förrättats av skiftesman ska klandras inom fyra veckor från delgivningen.

Kan jag klandra ett frivilligt arvskiftesavtal inom fyra veckor?

Fyraveckorsregeln avser skifte som förrättats av skiftesman. Ett frivilligt arvskiftesavtal är en annan situation och frågor om att angripa ett sådant avtal måste bedömas utifrån andra rättsliga regler.

Räcker det att jag skriver till skiftesmannen att jag inte accepterar arvskiftet?

Nej. Om du vill klandra skiftesmannens arvskifte måste talan väckas vid domstol inom klanderfristen.

Kan felaktig värdering vara grund för klander?

Värderingen av exempelvis fastigheter, företag och aktier kan ha avgörande betydelse för arvskiftet. Om värderingen eller skiftesmannens bedömning är felaktig kan frågan aktualiseras i en klandertalan.

Vem ska jag stämma?

Huvudregeln är att klandertalan ska riktas mot samtliga övriga dödsbodelägare. Det finns vissa undantag, varför partsfrågan bör bedömas i det enskilda fallet.

Kan tingsrätten ändra skiftesmannens arvskifte?

Ja. Domstolen kan pröva arvskiftet och kan ändra det. Domstolen kan under vissa förutsättningar också återförvisa frågan till skiftesmannen.

Är klander av arvskifte samma sak som klander av testamente?

Nej. Klander av arvskifte avser skiftesmannens fördelning av dödsboet. Klander av testamente avser testamentets giltighet och omfattas av andra regler och tidsfrister.

Behöver jag jurist för att klandra arvskiftet?

Det finns inte något generellt krav på juridiskt ombud. Eftersom klander innebär en domstolsprocess, fyraveckorsfristen är kort och processuella fel kan få stora konsekvenser kan det dock vara värdefullt att få arvskiftet granskat av en jurist tidigt.