Arvstvist i Göteborg

Arvstvist – juridisk hjälp när arvingar inte kommer överens

En arvstvist kan uppstå när arvingar eller dödsbodelägare inte är överens om hur ett arv ska fördelas. Tvisten kan handla om ett testamente, gåvor som lämnats före dödsfallet, laglott, förskott på arv, värdering av egendom eller hur ett arvskifte ska genomföras.

Eyer Juridik hjälper vid arvstvister och andra ekonomiska konflikter i dödsbon. Vi biträder klienter i Göteborg och i hela Sverige, från den första juridiska bedömningen och förhandling med övriga dödsbodelägare till domstolsprocess när en tvist inte kan lösas frivilligt.

Har det uppstått en tvist om ett arv? Kontakta Eyer Juridik för en första bedömning av ditt ärende.

Vad är en arvstvist?

En arvstvist är en konflikt om hur ett dödsbo eller arv ska hanteras eller fördelas.

Efter ett dödsfall ska den avlidnes tillgångar och skulder utredas genom bouppteckningen. Därefter ska kvarlåtenskapen fördelas mellan arvingar och eventuella testamentstagare.

När alla är överens kan detta ofta genomföras utan större problem. Om dödsbodelägarna har olika uppfattningar om exempelvis ett testamente, tidigare gåvor eller fördelningen av tillgångarna kan situationen däremot utvecklas till en omfattande juridisk och ekonomisk tvist.

Det är ofta viktigt att tidigt klarlägga vilka rättigheter respektive part har och vilka tidsfrister som gäller.

Vanliga orsaker till arvstvist

Arvstvister kan uppkomma av många olika anledningar. Vanliga frågor är:

• om ett testamente är giltigt,
• om ett testamente ska klandras,
• om en bröstarvinges laglott har kränkts,
• om en gåva ska betraktas som förskott på arv,
• om gåvor före dödsfallet kan likställas med testamente,
• om tillgångar saknas i bouppteckningen,
• om någon har fått pengar eller annan egendom före dödsfallet,
• hur fastigheter, företag eller andra tillgångar ska värderas,
• om en dödsbodelägare vägrar medverka till arvskifte,
• hur dödsboets egendom ska förvaltas.

I större dödsbon kan tvisten avse betydande ekonomiska värden. Det kan då finnas anledning att göra en noggrann genomgång av både juridiken och den avlidnes ekonomiska transaktioner före dödsfallet.

Syskon som inte kommer överens om arv

En vanlig situation är att syskon har olika uppfattningar om hur förälderns kvarlåtenskap ska fördelas.

Ett syskon kanske anser att ett annat syskon redan har fått en stor del av sitt arv genom tidigare gåvor. Det kan exempelvis röra sig om pengar, en fastighet, aktier eller annan egendom.

Frågan blir då om gåvan ska räknas som förskott på arv.

För bröstarvingar finns en presumtion i ärvdabalken att vad en förälder under sin livstid har gett ett barn ska avräknas som förskott på arv, om inte annat har föreskrivits eller om omständigheterna visar att något annat varit avsett.

Det innebär dock inte att alla överföringar till barn automatiskt påverkar det framtida arvet. Varje situation måste bedömas utifrån omständigheterna.

Gåvor före dödsfallet

Större gåvor som lämnats före dödsfallet är en återkommande orsak till arvstvister.

Det kan exempelvis handla om att en förälder har:

• överlåtit en fastighet till ett av barnen,
• gett stora kontantbelopp,
• överfört aktier eller företag,
• efterskänkt skulder,
• sålt egendom till ett barn till ett pris som understiger marknadsvärdet.

En viktig fråga är om gåvan ska betraktas som förskott på arv.

Det kan också uppkomma en annan och mer ingripande fråga. Enligt reglerna om det förstärkta laglottsskyddet kan vissa gåvor som till syftet är att likställa med testamente under särskilda förutsättningar påverkas efter givarens död.

Bedömningen kan bland annat påverkas av omständigheterna kring gåvan, tidpunkten, givarens syfte och om givaren behöll nyttan av den bortgivna egendomen.

Klandra ett testamente

Om en arvinge anser att ett testamente är ogiltigt kan testamentet under vissa förutsättningar klandras.

Det kan exempelvis finnas frågor om:

• formfel,
• testatorns psykiska tillstånd,
• tvång,
• missbruk av beroendeställning,
• svek eller
• annan otillbörlig påverkan.

Ett testamente blir alltså inte ogiltigt enbart därför att arvingarna tycker att resultatet är orättvist. Det måste finnas en rättslig grund för ogiltighet.

Den som vill klandra ett testamente måste dessutom vara mycket uppmärksam på tidsfristen. Talan om klander ska enligt ärvdabalken väckas inom sex månader från det att arvingen delgavs testamentet.

Om tidsfristen missas kan rätten att klandra testamentet gå förlorad.

Har du blivit delgiven ett testamente som du anser är ogiltigt bör du därför söka juridisk rådgivning så snart som möjligt.

Laglott och jämkning av testamente

Bröstarvingar har ett särskilt skydd genom reglerna om laglott.

Laglotten motsvarar hälften av den arvslott som bröstarvingen skulle ha fått enligt den legala arvsordningen.

En förälder kan därför skriva ett testamente som innebär att ett barn får mindre än sin normala arvslott, men barnet kan ha rätt att begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott.

Även här finns en sexmånadersfrist från delgivningen av testamentet.

Det är viktigt att skilja mellan jämkning och klander av ett testamente.

Vid jämkning gör bröstarvingen sin laglottsrätt gällande. Vid klander hävdar arvingen istället att testamentet är ogiltigt.

I vissa situationer kan båda frågorna behöva övervägas.

Dödsbodelägare vägrar skriva under arvskiftet

Ett arvskifte bygger normalt på att dödsbodelägarna kommer överens.

Om en dödsbodelägare vägrar att skriva under kan en annan delägare inte bara underteckna arvskiftet för dennes räkning.

Det innebär däremot inte att en enda dödsbodelägare kan blockera dödsboet för alltid.

När delägarna inte kan enas kan det finnas möjlighet att ansöka hos tingsrätten om att en boutredningsman eller skiftesman utses.

Vilken åtgärd som är lämplig beror på vad konflikten gäller och hur långt hanteringen av dödsboet har kommit.

Boutredningsman vid arvstvist

Om dödsbodelägarna inte kan enas om förvaltningen av dödsboet kan en boutredningsman under vissa förutsättningar utses av tingsrätten.

Boutredningsmannen tar då över förvaltningen av dödsboet och ska vidta de åtgärder som behövs för att boet ska kunna utredas och avvecklas.

Det kan vara en effektiv lösning när relationen mellan dödsbodelägarna har blivit så konfliktfylld att gemensam förvaltning inte längre fungerar.

En boutredningsman är däremot inte automatiskt juridiskt ombud för någon av delägarna. En dödsbodelägare kan därför behöva ett eget juridiskt ombud för att bevaka sina personliga ekonomiska intressen.

Skiftesman när arvingarna inte kan enas

Om problemet framför allt gäller själva fördelningen av arvet kan en skiftesman bli aktuell.

Skiftesmannen ska i första hand försöka få delägarna att komma överens. Om det inte lyckas kan skiftesmannen genomföra ett tvångsskifte.

Det finns särskilda regler om hur ett sådant arvskifte kan angripas. Den som är missnöjd behöver därför vara uppmärksam på de tidsfrister som gäller.

Tillgångar som saknas i bouppteckningen

En annan typ av arvstvist uppstår när en arvinge misstänker att bouppteckningen inte ger en fullständig bild av den avlidnes ekonomi.

Det kan exempelvis finnas frågor om:

• bankmedel,
• värdepapper,
• fastigheter,
• fordringar,
• företag och aktier,
• tillgångar utomlands,
• större överföringar före dödsfallet.

Om nya tillgångar eller andra felaktigheter upptäcks efter bouppteckningen kan en tilläggsbouppteckning i vissa fall behöva upprättas.

Vid misstanke om betydande oredovisade värden kan det vara viktigt att först kartlägga den avlidnes ekonomiska förhållanden och transaktioner.

Företag och aktier i arvstvister

När ett dödsbo innehåller ett företag eller aktier i ett fåmansbolag kan arvskiftet bli betydligt mer komplicerat.

Parterna kan exempelvis vara oense om:

• företagets marknadsvärde,
• vem som ska överta aktierna,
• hur latent skatt ska behandlas,
• hur minoritetsaktier ska värderas,
• hur hembudsförbehåll påverkar värdet,
• om tidigare överlåtelser av aktier utgjort gåvor,
• hur utdelningar eller andra värdeöverföringar ska bedömas.

Eyer Juridik arbetar med ekonomisk familjerätt och tvister där företag, aktier och andra större ekonomiska värden ingår.

Kan en arvstvist lösas utan domstol?

Ja. Många arvstvister kan lösas genom förhandling.

En förlikning kan innebära att parterna undviker både den ekonomiska risken och den tidsåtgång som följer av en domstolsprocess.

En juridisk genomgång i ett tidigt skede kan också göra det tydligare vilka frågor som faktiskt är tvistiga och vilka delar som går att lösa genom överenskommelse.

När en förlikning inte är möjlig kan det däremot bli nödvändigt att driva frågan vidare genom exempelvis klandertalan eller annan domstolsprocess.

Vad kostar en jurist vid en arvstvist?

Kostnaden beror på tvistens omfattning och komplexitet.

En avgränsad juridisk bedömning eller förhandling kan kräva relativt begränsat arbete. En tvist om ett testamente, omfattande gåvor eller ett dödsbo med stora ekonomiska värden kan kräva betydligt mer utredning.

Vid tvister arbetar juristen normalt på timbasis.

Om ärendet går till domstol kan reglerna om rättegångskostnader innebära att den part som förlorar får betala både sina egna och motpartens rättegångskostnader. Det finns undantag och särskilda regler beroende på måltyp och tvistebelopp.

Det bör också undersökas om rättsskydd kan användas genom exempelvis hemförsäkring.

Behöver jag jurist vid en arvstvist?

Det finns situationer där arvingar själva kan lösa sina meningsskiljaktigheter.

Juridisk hjälp blir särskilt viktig när tvisten gäller:

• ett ifrågasatt testamente,
• laglott,
• större gåvor före dödsfallet,
• fastigheter eller företag,
• betydande ekonomiska värden,
• misstanke om oredovisade tillgångar,
• en dödsbodelägare som blockerar hanteringen,
• en förestående domstolsprocess.

Vid testamentsfrågor och vissa andra arvstvister finns dessutom tidsfrister som kan göra det viktigt att agera snabbt.

Jurist vid arvstvist i Göteborg och hela Sverige

Eyer Juridik hjälper klienter med arvstvister och ekonomiska konflikter i dödsbon.

Vi kan bland annat hjälpa till med:

• bedömning av testamente,
• klander av testamente,
• jämkning för utfående av laglott,
• förskott på arv,
• gåvor före dödsfallet,
• förstärkt laglottsskydd,
• tvister mellan dödsbodelägare,
• arvskifte,
• boutredningsman och skiftesman,
• företag och aktier i dödsbo,
• förhandling och förlikning,
• domstolsprocess.

Eyer Juridik finns i Göteborg men kan biträda klienter i arvstvister i hela Sverige.

Kontakta Eyer Juridik om arvstvist

En arvstvist kan omfatta stora ekonomiska värden och vissa rättigheter måste göras gällande inom bestämda tidsfrister.

Det är därför ofta värdefullt att tidigt få en juridisk bedömning av vilka rättigheter du har och hur ärendet bör drivas.

Kontakta Eyer Juridik för en första bedömning av din arvstvist.

Vanliga frågor om arvstvist

Vad gör jag om mina syskon inte kommer överens om arvet?

Först bör man klarlägga exakt vad oenigheten gäller. Om problemet inte kan lösas genom förhandling kan exempelvis boutredningsman eller skiftesman bli aktuellt. Vid tvist om testamente eller andra rättigheter kan domstolsprocess behövas.

Kan ett syskon stoppa ett arvskifte?

Ett arvskifte kan normalt inte genomföras genom ett vanligt arvskiftesavtal utan samtliga berörda delägares medverkan. En delägare kan dock inte nödvändigtvis blockera ett skifte permanent eftersom skiftesman kan begäras.

Kan en gåva till ett syskon räknas av från arvet?

Ja, under vissa förutsättningar. För gåvor från förälder till bröstarvinge finns som utgångspunkt en presumtion om förskott på arv, men givarens avsikt och omständigheterna kan förändra bedömningen.

Kan en förälder ge bort all sin egendom före sin död?

En person har stor frihet att disponera över sin egendom under sin livstid. Det finns dock särskilda arvsrättsliga regler som under vissa förutsättningar kan aktualiseras när gåvor exempelvis till syftet är att likställa med testamente och påverkar bröstarvingarnas laglotter.

Hur lång tid har man på sig att klandra ett testamente?

En arvinge som vill göra gällande att ett testamente är ogiltigt måste som huvudregel väcka klandertalan inom sex månader från delgivningen av testamentet.

Är klander och jämkning av testamente samma sak?

Nej. Klander innebär att arvingen gör gällande att testamentet är ogiltigt. Jämkning innebär normalt att en bröstarvinge begär att få ut sin laglott trots testamentet.