Ett syskon vägrar skriva under arvskiftet – vad gör man?

Ett syskon vägrar skriva under arvskiftet – vad gör man?

När flera syskon är dödsbodelägare måste de normalt komma överens för att genomföra ett frivilligt arvskifte. Om ett syskon vägrar skriva under kan arvskiftet därför stanna upp.Det betyder dock inte att ett enda syskon kan blockera arvet för all framtid. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om hur arvet ska fördelas kan en delägare ansöka hos tingsrätten om att en skiftesman utses. Skiftesmannen ska först försöka få delägarna att komma överens. Om det inte lyckas kan skiftesmannen genomföra ett tvångsskifte.

Eyer Juridik hjälper vid arvstvister där dödsbodelägare inte kan komma överens om arvskiftet.

Måste alla dödsbodelägare skriva under arvskiftet?

Vid ett vanligt frivilligt arvskifte ska dödsbodelägarna komma överens om hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Arvskiftet är ett avtal mellan dödsbodelägarna. Det innebär att ett arvskiftesförslag normalt inte kan göras bindande genom att exempelvis två av tre syskon skriver under medan det tredje motsätter sig fördelningen. Det finns alltså inte någon vanlig majoritetsprincip där flest röster bestämmer hur arvet ska fördelas. Om en delägare vägrar skriva under måste man istället bedöma varför personen säger nej och hur dödsboet kan föras vidare.

Kan ett syskon stoppa arvskiftet?

Ett syskon kan stoppa det frivilliga arvskiftet genom att inte acceptera avtalet. Det är däremot något annat än att kunna förhindra att dödsboet någonsin skiftas. Ärvdabalken innehåller regler som gör det möjligt att få ett arvskifte genomfört även när delägarna inte kan komma överens. Den viktigaste möjligheten är att ansöka om skiftesman.

Vad är en skiftesman?

En skiftesman är en person som kan utses av tingsrätten när dödsbodelägarna inte kan enas om hur arvet ska fördelas. Skiftesmannen är inte ombud för någon av delägarna utan ska hantera skiftesfrågan självständigt. Uppgiften är i första hand att försöka få delägarna att komma överens. Om en frivillig lösning inte kan nås kan skiftesmannen genomföra ett tvångsskifte. Det innebär att arvskiftet kan komma till stånd trots att ett syskon fortsätter att motsätta sig fördelningen.

Hur ansöker man om skiftesman?

En dödsbodelägare kan ansöka hos tingsrätten om att skiftesman ska utses. De övriga delägarna behöver alltså inte vara överens om att ansökan ska göras. Det är just möjligheten att få en oberoende skiftesman utsedd som gör att ett enskilt syskon inte behöver kunna hålla kvar dödsboet oskiftat under obegränsad tid genom att enbart säga nej. Innan en ansökan görs är det dock ofta klokt att klarlägga vad tvisten faktiskt gäller.

Varför vägrar syskonet skriva under?

Det är viktigt att skilja mellan en dödsbodelägare som enbart förhalar processen och en delägare som har en konkret invändning mot arvskiftet. Vanliga orsaker till att ett syskon vägrar skriva under är exempelvis:

• oenighet om värdet på en fastighet,
• krav på större arv,
• tidigare gåvor till något av syskonen,
• förskott på arv,
• tvist om testamente,
• laglottsfrågor,
• egendom som påstås saknas,
• uttag från den avlidnes bankkonto,
• ett syskon vill behålla en fastighet,
• oenighet om vem som ska få viss egendom.

Om tvisten kan begränsas till en eller två frågor finns ibland möjlighet att lösa den utan en omfattande process.

Ett syskon svarar inte alls

I vissa fall är problemet inte att ett syskon uttryckligen motsätter sig arvskiftet utan att personen helt enkelt inte svarar. Brev, e-post och förslag till arvskifte lämnas obesvarade. Även detta kan i praktiken hindra ett frivilligt arvskifte. Det kan vara lämpligt att dokumentera vilka kontaktförsök som har gjorts och ge personen en rimlig möjlighet att ta ställning. Om passiviteten fortsätter kan frågan om skiftesman aktualiseras.

Ett syskon går inte att få tag på

Situationen blir mer komplicerad om en dödsbodelägare har okänd vistelseort eller inte går att lokalisera. Det är något annat än att personen bara vägrar svara på e-post. Vilka åtgärder som behövs beror på omständigheterna. Att en delägare inte går att hitta innebär dock inte nödvändigtvis att dödsboet måste förbli oskiftat för alltid. Det kan behövas särskilda rättsliga åtgärder för att kunna föra processen vidare.

Ett syskon vill behålla huset men de andra vill sälja

Fastigheter är en av de vanligaste orsakerna till att arvskiften låser sig. Anta att tre syskon ärver ett fritidshus. Två vill sälja fastigheten och dela på pengarna. Det tredje syskonet vill behålla huset. En möjlig lösning kan vara att det tredje syskonet får fastigheten på sin lott och löser ut de andra.

Då behöver man bland annat ta ställning till:

• fastighetens marknadsvärde,
• befintliga lån,
• skattekonsekvenser,
• kostnader,
• hur stor ekonomisk utjämning som behövs.

Om parterna inte ens kan komma överens om fastighetens värde kan en oberoende värdering vara ett första steg.

Kan majoriteten tvinga fram en försäljning?

Att exempelvis tre av fyra dödsbodelägare vill sälja en tillgång innebär inte automatiskt att de kan fatta beslut genom majoritetsomröstning. Utgångspunkten är att dödsboet förvaltas gemensamt av delägarna. Om problemet inte längre bara gäller hur arvet ska delas utan även att dödsboets löpande förvaltning och avveckling har låst sig kan frågan om boutredningsman istället bli aktuell. Det är därför viktigt att skilja mellan problem med förvaltningen och problem med själva arvskiftet.

Skiftesman eller boutredningsman?

Skillnaden kan förenklat beskrivas så här:

Skiftesman: dödsboet är i huvudsak utrett men delägarna kan inte komma överens om hur arvet ska fördelas.

Boutredningsman: delägarna kan inte hantera själva dödsboets förvaltning och avveckling.

En boutredningsman kan exempelvis behövas när delägarna inte kan komma överens om hur tillgångar ska hanteras, skulder ska betalas eller egendom ska avvecklas. I vissa situationer kan båda funktionerna bli relevanta.

Vad händer om ett syskon fått stora gåvor före dödsfallet?

En konflikt om arvskiftet kan bero på att ett av syskonen tidigare fått stora ekonomiska värden från den avlidne.

Det kan exempelvis röra sig om:

• pengar,
• fastighet,
• fritidshus,
• aktier,
• företag,
• andra större tillgångar.

När en förälder ger egendom till en bröstarvinge är utgångspunkten enligt ärvdabalken att gåvan ska avräknas som förskott på arv, om inte annat har föreskrivits eller omständigheterna visar att något annat var avsett.

Det innebär dock inte att alla gåvor automatiskt ska återföras till dödsboet. Förskott på arv handlar i första hand om hur gåvan ska beaktas när arvet fördelas. Vid större gåvor kan även andra regler, bland annat bröstarvingarnas förstärkta laglottsskydd, behöva övervägas.

Vad händer om det finns ett testamente?

Om ett testamente finns måste det beaktas när arvet ska fördelas. Ett syskon kan vägra skriva under därför att personen anser att testamentet är ogiltigt eller att testamentet inskränker personens laglott. Det är viktigt att skilja mellan två olika frågor:

Klander av testamente handlar om att testamentet påstås vara ogiltigt.

Jämkning av testamente kan aktualiseras när en bröstarvinge vill få ut sin laglott.

Båda situationerna omfattas av viktiga tidsfrister. Om testamentets giltighet ifrågasätts bör frågan därför inte lämnas olöst medan parterna enbart diskuterar arvskiftet.

Hur lång tid har man på sig att klandra ett testamente?

En arvinge som vill göra gällande att ett testamente är ogiltigt måste väcka klandertalan inom sex månader från delgivningen av testamentet. Det räcker inte att bara vägra skriva under arvskiftet. Det räcker inte heller att enbart meddela övriga delägare att testamentet inte accepteras. Den som vill få testamentet ogiltigförklarat måste agera enligt reglerna om klander.

Läs mer på vår sida Klandra testamente.

Ett syskon påstår att pengar saknas

Arvskiftet bör inte användas för att sopa en verklig ekonomisk tvist under mattan. Om det finns konkreta omständigheter som tyder på att större tillgångar saknas kan dessa behöva utredas innan boet skiftas.

Det kan exempelvis handla om:

• stora bankuttag,
• överföringar till ett syskon,
• försäljning av värdepapper,
• användning av fullmakt,
• gåvor,
• fastighetsöverlåtelser,
• lösöre som försvunnit.

Det är viktigt att försöka få fram dokumentation. Bankkontoutdrag, avtal, fullmakter, gåvobrev och annan ekonomisk information kan vara betydligt viktigare än parternas olika uppfattningar om vad som har hänt.

Kan skiftesmannen genomföra arvskiftet trots att ett syskon säger nej?

Ja. Det är en central funktion med skiftesmannainstitutet. Skiftesmannen ska först försöka åstadkomma en frivillig överenskommelse. Om detta inte lyckas kan skiftesmannen förrätta arvskiftet. Det brukar beskrivas som tvångsskifte. Ett syskon behöver därför inte kunna blockera själva skiftet enbart genom att fortsätta säga nej.

Måste man acceptera skiftesmannens arvskifte?

Det finns möjlighet att angripa ett arvskifte som har genomförts av skiftesman. Den som är missnöjd med skiftet kan klandra arvskiftet genom att väcka talan mot övriga dödsbodelägare.

Här finns en mycket viktig tidsfrist. Talan ska väckas inom fyra veckor från delgivningen av arvskiftet. Om du har fått ett tvångsskifte och anser att resultatet är felaktigt bör det därför granskas omgående.

Kan man förhandla istället för att ansöka om skiftesman?

Ja, och det är ofta ekonomiskt klokt att först försöka göra det. Men förhandlingen bör fokusera på de frågor som faktiskt skiljer parterna åt. Anta exempelvis att dödsboet är värt 5 miljoner kronor och att syskonen endast är oense om värdet på en fastighet. Då kan det vara mer effektivt att:

1. inhämta en eller flera oberoende värderingar,
2. beräkna konsekvenserna av respektive värde,
3. lämna ett konkret förslag till ekonomisk uppgörelse.

Det är ofta bättre än att fortsätta diskutera hela arvskiftet utan att isolera den egentliga tvistefrågan.

När bör man sluta förhandla?

Det finns ingen bestämd tidsgräns. Men om ett syskon konsekvent:

• inte svarar,
• inte lämnar något motförslag,
• ändrar sina krav,
• vägrar ta ställning till värderingar,
• motsätter sig varje lösning,

kan ytterligare frivilliga förhandlingar bli ineffektiva. Då kan en ansökan om skiftesman vara ett sätt att föra processen framåt.

Vad kostar en skiftesman?

Skiftesmannen har rätt till skälig ersättning för sitt arbete. Hur stor kostnaden blir beror bland annat på dödsboets omfattning, antalet tvistefrågor och hur svårt det är att få delägarna att komma överens. En långvarig konflikt kan därför bli kostsam. Det är ytterligare ett skäl till att först försöka identifiera vilka frågor som verkligen har ekonomisk betydelse.

Behöver jag en egen jurist om det finns en skiftesman?

Skiftesmannen är inte ditt juridiska ombud. Skiftesmannen ska hantera skiftet och förhålla sig självständigt till samtliga delägare. Om det finns betydande ekonomiska motsättningar kan det därför finnas anledning att ha ett eget ombud. En jurist kan exempelvis hjälpa till med:

• analys av din arvsrätt,
• förskott på arv,
• gåvor före dödsfallet,
• laglott,
• testamenten,
• värderingar,
• ekonomisk utredning,
• argumentation inför skiftesmannen,
• förlikningsförhandling,
• klander av arvskifte.

Juridisk hjälp när ett syskon vägrar skriva under arvskiftet

Eyer Juridik arbetar med ekonomisk familjerätt och arvstvister. Vi hjälper bland annat vid:

• oenighet mellan syskon,
• dödsbodelägare som vägrar medverka,
• arvskifte,
• skiftesman,
• boutredningsman,
• fastigheter i dödsbon,
• förskott på arv,
• gåvor före dödsfallet,
• laglott,
• testamentstvister,
• klander av testamente,
• ekonomisk utredning,
• förhandling och domstolsprocess.

Läs mer om vår tjänst Arvstvist.

Kontakta Eyer Juridik när arvskiftet har låst sig

Att ett syskon vägrar skriva under behöver inte innebära att dödsboet förblir oskiftat. Det första steget är att identifiera varför arvskiftet har låst sig och om konflikten kan lösas genom en riktad förhandling. Om en frivillig lösning inte är möjlig kan nästa steg vara att ansöka om skiftesman eller, om även dödsboets förvaltning har låst sig, överväga boutredningsman.

Kontakta Eyer Juridik för en första bedömning av situationen och hur arvskiftet kan föras vidare.

Vanliga frågor när ett syskon vägrar skriva under arvskiftet

Måste alla syskon skriva under arvskiftet?

Vid ett frivilligt arvskifte behöver dödsbodelägarna vara överens om skiftet. Om en delägare vägrar skriva under kan skiftesman bli aktuellt.

Kan två av tre syskon genomföra arvskiftet?

Inte ett vanligt frivilligt arvskifte enbart genom majoritetsbeslut. Om den tredje delägaren motsätter sig fördelningen kan man behöva ansöka om skiftesman.

Kan ett syskon förhala arvskiftet hur länge som helst?

Ett syskon kan fördröja ett frivilligt arvskifte genom att inte medverka, men det finns rättsliga möjligheter att föra processen vidare. En skiftesman kan utses och kan ytterst genomföra ett tvångsskifte.

Vem ansöker om skiftesman?

En dödsbodelägare kan ansöka hos tingsrätten. Det krävs inte att samtliga delägare står bakom ansökan.

Kan skiftesmannen bestämma trots att mitt syskon säger nej?

Ja. Om en överenskommelse inte kan nås kan skiftesmannen genomföra arvskiftet.

Vad gör man om ett syskon inte går att få tag på?

Det beror på om personen bara är passiv eller faktiskt har okänd vistelseort. Särskilda åtgärder kan behövas, men en frånvarande delägare innebär inte nödvändigtvis att dödsboet måste förbli oskiftat.

Vad är skillnaden mellan skiftesman och boutredningsman?

Skiftesmannen hanterar framför allt fördelningen av arvet. Boutredningsmannen tar över förvaltningen av dödsboet när delägarna inte själva kan hantera den.

Kan ett tvångsskifte överklagas?

Ett arvskifte som genomförts av skiftesman kan klandras genom talan vid domstol. Tidsfristen är fyra veckor från delgivningen av arvskiftet.