Syskon oense om arv – vad gör man?

Syskon oense om arv – vad gör man?

När syskon ärver tillsammans blir de ofta dödsbodelägare i samma dödsbo. Så länge dödsboet inte har skiftats behöver flera beslut om boets förvaltning fattas gemensamt. Problem kan därför uppstå om syskonen inte kommer överens. Tvisten kan exempelvis handla om hur en fastighet ska värderas, om den ska säljas, hur tidigare gåvor ska behandlas, om ett testamente är giltigt eller hur kvarlåtenskapen slutligen ska fördelas. Ett syskon kan i praktiken fördröja ett frivilligt arvskifte genom att vägra skriva under. Det innebär däremot inte att ett syskon kan blockera dödsboet för all framtid.

Det finns juridiska möjligheter att föra processen vidare, bland annat genom att ansöka om skiftesman eller, när dödsboets förvaltning behöver tas över, boutredningsman. Eyer Juridik hjälper vid arvstvister och konflikter mellan dödsbodelägare.

Måste syskon vara överens om arvskiftet?

Ett vanligt arvskifte bygger på att dödsbodelägarna kommer överens om hur dödsboets tillgångar ska fördelas. Arvskifteshandlingen undertecknas av dödsbodelägarna. Om ett syskon inte accepterar fördelningen går det därför normalt inte att genomföra just det frivilliga arvskiftet genom att de andra syskonen helt enkelt skriver under utan honom eller henne. Det betyder däremot inte att situationen är permanent låst. Om delägarna inte kan enas kan en skiftesman utses.

Kan ett syskon vägra skriva under arvskiftet?

Ja. Ingen dödsbodelägare kan tvingas skriva under ett frivilligt arvskiftesavtal som personen inte accepterar. Men ett syskon kan inte genom att enbart vägra skriva under garanteras möjlighet att stoppa arvskiftet för all framtid. Om en frivillig överenskommelse inte är möjlig kan en dödsbodelägare ansöka om att tingsrätten utser en skiftesman. Skiftesmannen ska försöka få delägarna att komma överens. Om det inte lyckas kan skiftesmannen under vissa förutsättningar genomföra ett tvångsskifte.

Vad är en skiftesman?

En skiftesman utses av tingsrätten när dödsbodelägarna inte kan komma överens om hur arvet ska fördelas. Skiftesmannens uppgift är i första hand att försöka åstadkomma en överenskommelse mellan delägarna. Om detta inte är möjligt kan skiftesmannen genomföra arvskiftet. Det innebär att en konflikt om själva fördelningen av arvet kan få en lösning även när ett syskon vägrar att acceptera ett frivilligt arvskifte.

Vad är skillnaden mellan skiftesman och boutredningsman?

Skiftesman och boutredningsman har olika funktioner.

En skiftesman hanterar framför allt frågan om hur arvet ska fördelas mellan delägarna. En boutredningsman kan ta över förvaltningen av dödsboet när delägarna exempelvis inte kan samarbeta om boets förvaltning och avveckling. En boutredningsman kan bland annat behöva hantera tillgångar, skulder och andra frågor innan boet är redo att skiftas. I vissa dödsbon är problemet alltså själva arvskiftet. I andra ligger konflikten redan i förvaltningen av dödsboet. Vilken åtgärd som är lämplig beror därför på vad syskonen faktiskt är oense om.

Vem bestämmer över dödsboet när syskon är oense?

När det finns flera dödsbodelägare förvaltas dödsboets egendom som huvudregel gemensamt av delägarna. Det kan skapa problem när relationen mellan syskonen har brutit samman. Frågor kan exempelvis uppstå om:

• försäljning av fastighet,
• försäljning av lösöre,
• bankmedel,
• värdepapper,
• betalning av kostnader,
• företag som ägs av dödsboet,
• värderingar,
• hur egendom ska förvaltas i väntan på arvskifte.

Om delägarna inte klarar av att förvalta boet gemensamt kan boutredningsman bli en möjlig lösning.

Ett syskon vill sälja huset och ett annat vill behålla det

Fastigheter är en mycket vanlig orsak till arvstvister. Ett syskon kanske vill behålla föräldrahemmet eller ett fritidshus medan övriga syskon vill sälja och få ut sina arv. Då behöver man bland annat ta ställning till:

• fastighetens marknadsvärde,
• eventuella lån,
• latent kapitalvinstskatt,
• möjligheten för ett syskon att lösa ut de andra,
• hur övrig egendom i dödsboet ska fördelas.

En möjlig lösning kan vara att ett syskon får fastigheten på sin lott och övriga delägare kompenseras ekonomiskt. Det kräver dock att värderingen och den ekonomiska utjämningen kan lösas.

Syskon oense om värdet på fastigheten

Om ett syskon ska överta en fastighet kan värderingen bli central. Den som vill behålla fastigheten kan ha ett intresse av ett lägre värde medan övriga arvingar kan förespråka ett högre marknadsvärde. Det kan därför vara lämpligt att använda en oberoende värdering. Vid större värden bör även skattekonsekvenser och andra kostnader analyseras innan man jämför olika förslag till arvskifte.

Ett syskon har fått pengar eller egendom före dödsfallet

En annan vanlig konflikt gäller gåvor som ett barn har fått från en förälder medan föräldern fortfarande levde. Utgångspunkten enligt ärvdabalken är att vad en förälder har gett en bröstarvinge ska avräknas som förskott på arv, om inte annat har föreskrivits eller omständigheterna visar att något annat var avsett. Det betyder inte att alla gåvor automatiskt är förskott på arv. Vanliga gåvor och kostnader för ett barns uppehälle eller utbildning kan exempelvis bedömas annorlunda. Om större ekonomiska värden har överförts till ett av syskonen kan det därför behöva utredas:

• vad som gavs,
• när gåvan lämnades,
• vilket värde gåvan hade,
• om det finns gåvobrev,
• vad föräldern angav om förskott på arv,
• vilka omständigheter som fanns när gåvan lämnades.

Pappa eller mamma gav nästan allt till ett syskon före dödsfallet

I vissa situationer handlar konflikten om betydligt större gåvor. En förälder kan exempelvis ha överfört en fastighet, aktier eller stora penningbelopp till ett av barnen kortare eller längre tid före dödsfallet. Då kan flera olika arvsrättsliga frågor uppstå. Utöver reglerna om förskott på arv finns ett särskilt förstärkt laglottsskydd för bröstarvingar. Om en gåva under vissa förutsättningar till sitt syfte är att likställa med testamente kan reglerna om laglottskydd få betydelse. Det krävs en individuell bedömning av gåvans syfte och omständigheterna kring överföringen.

Vad händer om det finns ett testamente?

Om den avlidne har upprättat ett testamente kan det förändra hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Ett testamente kan exempelvis innebära att:

• ett syskon får mer än de andra,
• en utomstående person får egendom,
• en sambo får hela eller delar av kvarlåtenskapen,
• viss egendom ska tillfalla en bestämd person.

Att testamentet upplevs som orättvist innebär inte i sig att det är ogiltigt. Det kan däremot finnas anledning att granska testamentet om det exempelvis finns frågor om formfel, psykisk störning, tvång eller otillbörlig påverkan.

Läs mer på vår sida Klandra testamente.

Kan ett syskon klandra ett testamente?

En arvinge som anser att ett testamente är ogiltigt kan under vissa förutsättningar väcka klandertalan. Tidsfristen är viktig. Klandertalan måste väckas inom sex månader från det att arvingen delgavs testamentet. Det räcker alltså inte att bara meddela övriga delägare att man inte accepterar testamentet. Om det finns misstanke om att testamentet är ogiltigt bör frågan därför utredas tidigt.

Laglott när ett syskon fått mer

Barn är bröstarvingar och har ett särskilt laglottsskydd. Laglotten motsvarar hälften av den arvslott som barnet skulle ha fått enligt den vanliga arvsordningen. Om ett testamente inskränker en bröstarvinges laglott kan barnet begära jämkning av testamentet. Även här finns en sexmånadersfrist från delgivningen av testamentet. Klander och jämkning är två olika rättsliga åtgärder och bör inte blandas ihop.

Ett syskon anser att pengar saknas från dödsboet

Ibland uppstår misstanke om att dödsboet inte innehåller alla tillgångar som borde finnas. Det kan exempelvis handla om:

• större uttag före dödsfallet,
• banköverföringar till ett syskon,
• värdepapper som har sålts,
• kontanter,
• lösöre som har försvunnit,
• fastigheter eller andra tillgångar,
• fordringar,
• överföringar från den avlidnes konto.

Att pengar har överförts före dödsfallet innebär inte automatiskt att överföringen är rättsligt felaktig. Det kan ha varit en giltig gåva eller betalning. Men om större belopp saknas och omständigheterna är oklara kan transaktionerna behöva utredas.

Kan man kräva att ett syskon redovisar pengar?

Det beror på situationen. Om ett syskon exempelvis har hjälpt den avlidne med ekonomin genom fullmakt eller på annat sätt hanterat den avlidnes tillgångar kan det uppstå frågor om vilka transaktioner som gjorts och på vilken grund. Bankkontoutdrag, fullmakter, gåvobrev och annan dokumentation kan då få stor betydelse. Det är viktigt att skilja mellan misstanke och sådant som faktiskt kan visas genom ekonomiskt underlag.

Vad händer om ett syskon bor kvar i dödsboets hus?

Det förekommer att ett av syskonen bor i en fastighet som ägs av dödsboet medan övriga vill sälja eller skifta boet. Det kan skapa frågor om:

• nyttjandet av fastigheten,
• kostnader,
• underhåll,
• ersättning,
• försäljning,
• värdering,
• övertagande vid arvskiftet.

Eftersom fastigheten tillhör dödsboet kan ett enskilt syskon normalt inte behandla den som sin egen enbart därför att personen bor där. Om konflikten förhindrar dödsboets förvaltning kan frågan om boutredningsman aktualiseras.

Kan ett syskon sälja dödsboets egendom själv?

När dödsboet har flera delägare är utgångspunkten gemensam förvaltning. Ett enskilt syskon kan därför normalt inte på egen hand disponera över dödsboets egendom som om den vore hans eller hennes egen. Detta är särskilt viktigt när det gäller större tillgångar som fastigheter och värdepapper. Om delägarna inte kan samarbeta kan en boutredningsman ta över förvaltningen.

När bör man ansöka om boutredningsman?

Boutredningsman kan vara lämpligt när konflikten inte bara gäller den slutliga fördelningen av arvet utan även själva förvaltningen och avvecklingen av dödsboet. Det kan exempelvis vara när:

• syskonen inte kan samarbeta,
• dödsboets tillgångar behöver säljas,
• skulder eller fordringar behöver hanteras,
• ekonomiska frågor behöver utredas,
• dödsboet behöver företrädas,
• förvaltningen helt har låst sig.

Boutredningsmannen övertar i stor utsträckning den praktiska och juridiska hanteringen av dödsboet från delägarna.

När behövs skiftesman istället?

Om dödsboet är utrett och problemet framför allt är att arvingarna inte kan komma överens om hur kvarlåtenskapen ska fördelas kan skiftesman vara den mer relevanta åtgärden. Förenklat kan man tänka: Problem med dödsboets förvaltning → boutredningsman Problem med hur arvet ska delas → skiftesman I praktiken kan frågorna överlappa och samma person kan under vissa förutsättningar få olika roller.

Vem betalar boutredningsman eller skiftesman?

En boutredningsman respektive skiftesman har rätt till skälig ersättning för sitt arbete. Kostnaderna kan därför bli betydande i ett omfattande eller konfliktfyllt dödsbo. Det finns därför ett ekonomiskt värde i att försöka identifiera vad tvisten egentligen gäller innan en omfattande process påbörjas. Om syskonen exempelvis endast är oense om värdet på en fastighet kan en oberoende värdering och riktad förhandling ibland vara betydligt billigare än en långvarig arvstvist.

Kan syskon förlikas om arvet?

Ja. Många arvstvister går att lösa genom förhandling. En juridisk rättighet behöver inte alltid drivas till domstol eller tvångsskifte för att få ekonomisk betydelse. En förlikning kan exempelvis innebära att:

• ett syskon övertar fastigheten,
• ett annat får mer likvida medel,
• parterna enas om hur en tidigare gåva ska behandlas,
• en tvist om ett testamente löses genom ekonomisk uppgörelse,
• parterna accepterar en gemensam värdering.

En förlikning bör dock bygga på att respektive part först har en rimlig uppfattning om sin juridiska position.

Behöver jag en egen jurist vid arvstvist?

En boutredningsman eller skiftesman är inte ditt personliga juridiska ombud. Om du och dina syskon har motstående ekonomiska intressen kan det därför finnas anledning att anlita en egen jurist. En jurist kan bland annat hjälpa till med:

• bedömning av arvsrätten,
• tolkning av testamente,
• förskott på arv,
• laglott,
• gåvor före dödsfallet,
• ekonomisk utredning,
• värderingsfrågor,
• förhandling,
• ansökan om skiftesman eller boutredningsman,
• domstolsprocess.

Juridisk hjälp när syskon är oense om arv

Eyer Juridik arbetar med ekonomisk familjerätt, arvsrätt och tvister. Vi hjälper klienter vid bland annat:

• arvstvister mellan syskon,
• oenighet mellan dödsbodelägare,
• arvskifte,
• förskott på arv,
• gåvor före dödsfallet,
• laglottsfrågor,
• testamentstvister,
• klander av testamente,
• skiftesman,
• boutredningsman,
• förhandling och domstolsprocess.

Läs mer om vår tjänst Arvstvist.

Kontakta Eyer Juridik vid arvstvist

Om syskonen inte längre kan komma överens är det ofta värdefullt att först identifiera exakt vilka frågor som blockerar dödsboet. Det kan finnas en relativt begränsad ekonomisk fråga som går att lösa genom förhandling. I andra situationer kan det krävas skiftesman, boutredningsman eller domstolsprocess. Kontakta Eyer Juridik för en första bedömning av arvstvisten och vilka möjligheter som finns att föra dödsboet vidare.

Vanliga frågor när syskon är oense om arv

Kan ett syskon stoppa arvskiftet?

Ett syskon kan vägra att underteckna ett frivilligt arvskifte. Det betyder dock inte att arvskiftet kan blockeras för all framtid. Det finns möjlighet att ansöka om skiftesman.

Kan majoriteten av syskonen bestämma?

Som huvudregel förvaltas ett dödsbo gemensamt av dödsbodelägarna. Det är alltså inte en vanlig majoritetsprincip där två av tre syskon automatiskt kan bestämma över det tredje.

Vad gör man om ett syskon inte skriver under?

Först bör man försöka klarlägga varför syskonet motsätter sig arvskiftet. Om en överenskommelse inte är möjlig kan ansökan om skiftesman bli aktuell.

Vad gör man om ett syskon inte går att få tag på?

Det kan krävas särskilda åtgärder beroende på om personen endast är svår att kontakta eller faktiskt har okänd vistelseort. Det hindrar inte nödvändigtvis att dödsboet på sikt kan hanteras, men situationen behöver bedömas individuellt.

Kan ett syskon tvinga fram försäljning av ett hus?

Frågan beror bland annat på hur dödsboet förvaltas och var i boutredningen man befinner sig. Om delägarna inte kan komma överens kan boutredningsman eller skiftesman få betydelse för hur situationen löses.

Är en gåva till ett syskon automatiskt förskott på arv?

Utgångspunkten för gåvor från en förälder till en bröstarvinge är att gåvan ska avräknas som förskott på arv, men det finns undantag och givarens avsikt kan ha avgörande betydelse.

Kan jag angripa ett testamente som gynnar mitt syskon?

Att ett syskon får mer enligt testamentet gör inte i sig testamentet ogiltigt. Om det finns en ogiltighetsgrund kan testamentet klandras. En bröstarvinge kan också ha rätt att begära jämkning för att få ut sin laglott.

Vad är skillnaden mellan skiftesman och boutredningsman?

En skiftesman hanterar framför allt fördelningen av arvet. En boutredningsman tar över förvaltningen och utredningen av dödsboet när delägarna inte själva kan hantera den.